Gamingens påverkan på mental hälsa, särskilt bland ungdomar, har blivit ett alltmer aktuellt forskningsområde. Sedan 2018 har ”gaming disorder” erkänts som en diagnos, vilket understryker behovet av djupare förståelse och forskning kring ämnet.
Ett betydande projekt, lett av Sevtap Gurdal vid Högskolan Väst och finansierat av Forte med 4,3 miljoner SEK, syftar till att utveckla preventiva interventioner genom att inkludera både ungdomar och föräldrar i studien. Projektet, som pågår från 2023 till 2025, omfattar tre delstudier:
- Sambandet mellan spelande och mental hälsa.
- Sambandet mellan pengaspel och mental hälsa.
- Sambandet mellan spelande och familjerelationer.
Samarbetet med Lunds universitet samt experter inom psykologi, psykiatri och beroendemedicin stärker forskningsinsatsen.
Forskningsmål:
- Belysa både möjligheter och fallgropar inom gaming och mental hälsa.
- Bidra till utvecklingen av effektiva strategier för att hantera de utmaningar som kan uppstå.
Denna forskning strävar efter att ge en djupare förståelse för gamingens komplexa roll i ungdomars liv och dess effekt på deras mentala välbefinnande.
Spelberoende och mental hälsa
Spelberoende, erkänd som en diagnos sedan 2018, påverkar ungdomars mentala hälsa och är föremål för djupgående forskning vid Högskolan Väst.
Genom att analysera sambandet mellan spelberoende och mental hälsa, strävar forskningen efter att förstå både de positiva och negativa effekterna av spelande. Projektet, som leds av Sevtap Gurdal och finansieras av Forte med 4,3 miljoner SEK, pågår mellan 2023 och 2025.
Forskningsinsatsen inkluderar:
- Ungdomar och deras föräldrar
- Utveckling av förebyggande insatser
- Förbättring av familjedynamik
- Främjande av hälsosamma spelvanor
Spelberoende kan leda till allvarliga negativa effekter på ungdomars mentala hälsa, såsom:
- Ökad ångest
- Depression
- Social isolering
Samtidigt är det viktigt att erkänna att spelande också kan ha positiva effekter, exempelvis:
- Utveckling av kognitiva färdigheter
- Social interaktion
Denna dualitet gör det avgörande att bedriva forskningssamarbeten, såsom det mellan Högskolan Väst och Lund universitet, för att skapa en balanserad förståelse för spelandets komplexa roll i ungas liv.
Genom att ta hänsyn till både de positiva och negativa aspekterna av spelberoende kan mer effektiva och inkluderande strategier utvecklas för att stödja ungdomars mentala välbefinnande.
Positiva effekter av gaming
Många studier har visat att gaming kan främja utvecklingen av kognitiva färdigheter och social interaktion hos ungdomar.
Genom att delta i spel kan spelare förbättra:
- Problemlösningsförmåga
- Strategiskt tänkande
- Reaktionsförmåga
Dessa kognitiva färdigheter är viktiga i dagens digitala samhälle och kan ge fördelar i både utbildning och arbetsliv.
Dessutom erbjuder flerspelarspel en plattform för social interaktion, vilket kan stärka känslan av gemenskap och tillhörighet bland spelare.
Trots spelberoende och de negativa effekter det kan medföra, finns det många positiva effekter av gaming.
När spelandet sker med måtta och under kontrollerade former, kan det fungera som ett verktyg för att förbättra mental hälsa och välbefinnande.
Spel kan även fungera som:
- En stressavlastning
- En källa till underhållning
Dessa aspekter är viktiga för att upprätthålla en balanserad livsstil.
Det är viktigt att fortsätta utforska dessa positiva aspekter samtidigt som riskerna för spelberoende hanteras.
Genom att främja en balanserad spelkultur kan samhället dra nytta av de fördelar som gaming erbjuder, samtidigt som de negativa effekterna minimeras.
Negativa effekter av gaming
Studier har visat att överdrivet spelande kan leda till negativa konsekvenser för mental hälsa, inklusive:
- Ökad risk för ångest
- Depression
Spelberoende, en erkänd diagnos sedan 2018, belyser allvaret i dessa effekter. Forskningsprojekt vid Högskolan Väst, finansierat av Forte, strävar efter att:
- Förstå sambandet mellan spel och psykisk hälsa, i synnerhet hos unga.
- Utveckla förebyggande insatser som förstärker känslan av tillhörighet hos de drabbade.
Även om det finns positiva effekter av spelande, såsom:
- Förbättrade kognitiva färdigheter
- Social interaktion
…är det viktigt att balansera dessa med de negativa effekterna.
Överdrivet spelande kan leda till:
- Försämrad social funktion
- Försämrade akademiska prestationer
Dessa konsekvenser kan förstärka känslan av isolering. Genom att förstå de negativa effekterna av gaming och spelberoende kan samhället arbeta mot hållbara lösningar för att minimera dessa risker.
Forskning vid Högskolan Väst, i samarbete med Lunds universitet och experter inom psykologi och psykiatri, spelar en avgörande roll i att:
- Forma framtida strategier för att hantera dessa utmaningar
- Stärka individens psykiska hälsa
Hantering av utmaningar
Forskning vid Högskolan Väst och Lunds universitet spelar en avgörande roll i utvecklingen av strategier för att hantera utmaningarna med överdrivet spelande och dess påverkan på mental hälsa. Projektet fokuserar särskilt på spelberoende, ett område som kräver noggrann uppmärksamhet på grund av dess negativa effekter på individers välbefinnande.
Genom samarbete med experter inom:
- Psykologi
- Psykiatri
- Beroendemedicin
strävar forskarna efter att utveckla effektiva preventiva åtgärder.
Positiva effekter av gaming erkänns också, såsom:
- Förbättrad kognitiv förmåga
- Förbättrad social interaktion
Dessa kan främja mental hälsa om de hanteras korrekt. En omfattande studie som involverar ungdomar och föräldrar syftar till att skapa verktyg och strategier för att minimera riskerna och maximera de positiva aspekterna av gaming.
Hantering av spelberoende innebär att:
- Identifiera metoder som hjälper individer att upprätthålla en hälsosam balans mellan gaming och andra livsaspekter.
- Implementera dessa metoder för att främja en tryggare och mer inkluderande miljö för alla som engagerar sig i gaming.
